Sjukstugan fortsätter, inte så roligt och ligga med feber i ett litet rum i afrika när det är strömavbrott. 7timmar låg jag och svettades utan fläkt. Usch! Men magen mår liiite bättre så det är skönt. Och strömmen är äntligen tillbaka. Lycka! Sov några timmar sen kom John förbi och kollade hur det var med mig, han berättade även att dom ny volontärerna kommer om exakt en vecka. När han gick ringde jag hem och pratade med Kjellis och sen med mamma, hon berättade att ett företag i östhammar sponsrat med pärlor och pärlplattor och så. Så himla roligt! Nu hoppas jag mamma sätter fart och skickar iväg paketet, barnen kommer bli så glada. Och jag med, älskar att pyssla haha ;D 
Nu ska jag fortsätta att vila, imorgon måste jag vara frisk. 6mars är Ghanas independence day.. så jag vill vara pigg nog att kunna ta mig upp till vägen och kolla när barnen och alla andra i byn marscherar fram och tillbaka, sjunger och trixar. Barnen är så förväntansfulla, de är det enda dom har pratat om den senaste veckan haha♥

Malaria, visst.. det var inte det värsta jag varit med om. Men nu verkar det som om det är någon typ av magsjuka pågång. Flera barn har spytt och idag fick jag en fin present av lilla Esta. Hon ville komma upp i famnen, så jag bar upp henne. Två sekunder senare har jag en hög med spya på axeln. Jag vet, inte så fräscht. Och en av de värsta sakerna jag vet är att spy, och att se någon spy. Jag fick stå där och hålla om henne medan hon fortsatte, gav henne vatten och sen vart det till att få bort allt från tröjan. 
Men, nu hoppas jag att jag slipper bli magsjuk. Fast jag tror att det har varit pågång ett tag nu även för mig. Min mage har inte varit okej, trots att jag inte ätit något konstigt, och jag har varit hängig å trött. 

Jag är dock stolt över mig själv, jag skrek inte eller något när hon spydde på mig.. Jag tog det lugnt och fanns där som stöd för henne. Kanske är det jobbet på hemtjänsten som har gjort mig härdad? Eller så har jag kanske växt upp? Jaja, hur som. Nu ska jag och min mage försöka vila, dricka resorb och se Håkan-filmen.

En snabb liten visning av barnenshus; 

Gokväll hörrni! Sov ett tag efter frullen idag, sen gick jag iväg till barnhemmet strax efter ett. Jag har hunnit tvätta, gått till byn och handlat fisk, rensat fisken (usch! försökte dock bara hjälpa till i någon sekund.. när dom börja tömma fiskens magsäck och knyta ihop den drog jag mig ur. Dom äter verkligen hela fisken, huvud, ben, ögon osvosv...), tagit hand om en sjuk liten kyckling, myst, spelat fotboll, kramats och busat. Det har varit fullt upp, men det har varit så roligt! Faktiskt en av dom bästa dagarna hittills på barnhemmet, trots att jag är ensam viting (som alla i byn påpekar dagligen.. som om jag inte ser att jag är vit? Haha)... Iallafall, gick som sagt in till byn med Nancy och Charity för att köpa fisk, C är så duktig på engelska och gick och berättade massa roliga saker. Och sen berättade hon även att hon, Dominic, Emmanuel och Emmanuel var dom första barnen som kom till barnhemmet. Och lite annat som var intressant att få höra. 

Kom hem till en tallrik ris+stew, men jag var förberedd så jag hade köpt med annanas hem. Så lite fredags gott fick jag med. La mig och kollade lite serier, pratade med Sonyyy i skype och så kom även febern. 39grader ba boom. Haha, menmen.. kanske därför jag har varit så trött den senaste tiden? Nu ska jag ta och sova, imorgon ska jag till barnhemmet en sväng efter lunch så jag hoppas jag känner mig lite piggare då :)

Kycklingen på bilderna är sjuk, men dom gav den medicin så nu hoppas vi att den blir piggare. Philip gör miner, som vanligt. Vi fick även jätte mycket olika, spännande fiskar. Och det vita dom har i ansiktet är en kräm som ska lindra deras värmeutslag. 

Lusten att skriva här och i dagboken går lite i vågor. Jag tycker det är lite svårt att veta hur mycket jag kan skriva här, hur mycket av mina känslor/tankar vill jag skriva ut på internet så att vem som helst kan läsa de? 
Aja, en liten uppdatering om hur det är nu, 5dagar aloooone. Jag klarar mig. Det är lite tråkigt ibland, men det går. Jag har sovit otroligt dåligt, då det lyckats bli strömavbrott till och från varenda natt sen Sara åkte hem.. vilket betyder att lampan utanför mitt fönster släcks. Och jag är extremt mörkrädd. Speciellt när jag är ensam. Men det går det med, har sovit lite efter lunch varje dag. Hahaha som ett litet barn, menmen. Varje dag är jag på barnhemmet 4-5h, sitter och tvättar med tjejerna, spelar fotboll med killarna och busar med dom minsta. Det är fantastiskt och få ha dom helt för sig själv, lite egoistiskt meeen det får man väl vara ibland? Jag har en extrem separationsångest, hur ska jag kunna åka här i från? Vems dumma jävla ide var det att jag skulle åka iväg så här? Jag vet ju hur jag är, jag vet att jag aldrig kommer kunna släppa dom här barnen. Dom kommer ju finnas i mina tankar dagligen. Jag tycker det är jobbigt att sakna folk, vilket jag ofta gör då min familj och mina vänner bor lite här och var. Men det här är ju "mina" barn! Jag tycker det är lite extra jobbigt att jag inte kan ringa dom när som helst, att dom inte har en dator (så vi kan mejla, skicka bilder osv) och att jag inte kommer kunna hålla kontakten med dom lika lätt som man kan hålla kontakten med folk i sverige. Att inte få veta vad som händer med dom senare i deras liv, när dom flyttar ifrån barnhemmet.. det gör mig lite, hmm jag vet inte hur jag ska beskriva min känsla? Orolig? Ledsen? Irriterad? Iallafall jag vill ha kontakt med alla barnen och kunna följa deras liv, veta hur det går för dom och kunna hjälpa dom om det inte går bra. 
Usch, jag ser framemot att komma hem och träffa alla saknade, men jag ser inte framemot att lämna dessa fina ungar♥

 

"Inga bilder får tas här idag!" Hahaha Babyyy♥

Åååh, det kändes helt fantastiskt att få ge alla barn nya skor. Deras miner när dom kom in i rummet och såg alla skor, så glada. Jag har filmer, men internet är som sagt inte det bästa så det får duga med bilder. En bildbomb. 
Ett stort tack till er hemma i sverige som har skänkt pengar, det kostade 500kronor att köpa 47par skor. TACK♥

Så, vi fixade iordning skorna i storleks ordning, satte upp lite flaggor och ställde iordning borden. Sen kom barnen inspringandes;

Så efter lunch idag åkte jag och John till sweddan för att köpa skor.. vi delade ju ut skorna som ni har hjälpt till att betala, (tack finaste♥ det kommer en fet bildbomb från skoutdelningen någon gång i vecka) men 5barn hittade inga som passade så idag fixade jag skor till dom med. Jag var två timmar på barnhemmet och nu har jag just ätit middag. 
Det känns mycket bättre nu, inte lika ensamt. I sweddan fick jag otroligt mycket uppmärksamhet, vilket jag inte är van med då killarna alltid var på Sara.. men nu har dom ju inget annan att välja så då fick väl jag duga, hahaha! Menmen alla är trevliga så det gör inget, lite knäppa så det är skönt att dom inte förstår svenska för babblar jag bara svenska med dom så ledsnar dom och går efter ett tag. 

Så, det här kommer nog bli superbra. Jag klarar mig ensam. Ungarna är lika fina som alltid och det är verkligen skönt att dom äldsta barnen pratar rätt så bra engelska. Så jag får babbla lite iallafall. Nu blir det te, rensning av bilderna och sen skype med en fin vän♥ Jag saknar det här fina killen:

 

Saras sista kväll här i Ghana spenderade vi på barnhemmet, med popcorn och filmmys. Vi satt ute under stjärnorna och kollade på Dumma mig 2, för tredje gången och ungarna tyckte om den lika mycket ändå. Jag hade inte tänkt en tanke på att vi kanske kunde kolla film med barnen, så jag hade inte med mig fler barnfilmer. Menmen. Det var mysig, tills det kröp en 3-4cm stor spindel på min arm. Jag och Sara sprang runt och skrek, barnen skrattade och sen satt jag helt skakis resten av kvällen. Den var så stor att den nästan kunde äta upp mig ju! Gillar inte spindlar ;) Såhär såg det ut på filmkvällen: