När Mathias får svara:

1. Var kysstes ni för första gången och hur var det?
Märsta station, spännande och spontant.

2. Hon sitter framför tv:n. Vad tittar hon på?
Vänner, alla dagar i veckan.

3. Nämn en maträtt hon inte gillar.
Blodpudding

4. Ni ska gå ut och äta och dricka. Vad beställer hon?
Vitlöksbröd till förrätt, Kyckling till varmrätt och någonting med glass till efterrätt. Cola

5. Vilken skostorlek har hon?
37

6. Om hon hade samlat på något, vad hade det varit?
Skor och väskor

7. Vad skulle hon kunna äta varje dag?
Godis

8. Hurudan musik lyssnar hon helst på?
Disneylåtar, alt. Mumford and sons

9. Vilken är hennes sämsta egenskap?
Glömmer ofta toasitsen uppfälld

10. Vem är hennes bästa vän/vänner?
Amanda och Sonya

11. Nämn något du brukar göra som hon inte tycker om.
Glömma saker

12. Tränar hon? Vilken sport i så fall?
Inte för tillfället

13. Vad kan hon hålla på med i flera timmar?
Läsa bloggar, pyssla, kolla på vänner

14. Har hon någon unik talang?
Oklart i skrivande stund om 'bäst' är en talang, men det är ju om inte annat unikt.

15. Vad är/var hennes favoritämne i skolan?
Syslöjd eller media (vet ej om ämnet hette media, men något liknande)


Kakan ♥


Fortsätter lägga upp bilder. Bara på Kakan, men de är väldigt många bilder på henne och ja... fyfan va de skär till i hjärtat varje gång jag ser bilderna på henne. Världens busigaste, gnälligaste och gosigaste unge. Jag glömmer aldrig blicken jag fick sista dagen, när hon stod uppe med dom andra småbarnen och vinkade hejdå till mig. Usch, det kan ha varit en av dom jobbigaste stunderna jag varit med om. Och min fina Michael som bara grät. Nej, idag har jag verkligen tagit tag i alla dessa känslor. Jag har gråtit, skrattat, känt mig tom och väldigt elak. Jag svek dom liksom. Men stolt, för jag gjorde bra saker för dom också. Det är svårt och det är tusen olika känslor som svamlar runt nu när jag kikar på bilderna, Någon gång kommer jag nog kunna hantera det här. Hade någon frågat om barnen idag hade jag brutit ihop, så vill jag inte att det ska vara. Jag vill kunna svara på frågor om dom med ett leende på läpparna, för dom har gjort så mycket för mig. Även fast det kanske inte märks utåt så har mitt tankesätt ändrats, jag känner inte den där ständiga stressen. 

Men nu blev det här mycket längre än planerat, sovdags! PUSS

Jag saknar er så mycket att det gör ont, men det var värt varenda sekund.




Blödiga Johanna! Nej usch, sitter och glor bilder. Vill börja med fotoalbumet, bara gräva ner mig bland massa kort, glitter, klister och färgglada pennor och bara trixa. Men 10000 bilder har jag att gå igenom och vilka ska jag välja. Skulle kunna rensa ner dom ganska enkelt till ca 5000 bilder. Men sen blir det jobbigt. Alla dagar, iallafall mot slutet, var speciella och det finns så många fina bilder på mina fina barn. Samtidigt blir jag ledsen över att tänka på dom, undrar hur dom har det och hur länge Kakan legat på marken och gråtit idag. För gråter barnen där så är det ingen som plockar upp och tröstar. Gud, jag skulle göra vad som helst för att få plocka upp henne igen å bara kramas tills hon somnade i famnen, som hon gjorde varje dag. Åååh mitt hjärta! ♥

ÅH! Idag har jag hemlängtan. Förstår ni att om ca en vecka har halva tiden i Ghana gått, det känns som om dagarna kommer springa iväg och snart står jag där på flygplatsen och kramas med min fina familj igen. Men påtal om hemlängtan, jag satt och tänkte tillbaka på sommaren och det var nog den bästa sommaren jag har haft, mycket tid spenderades inne på verket, skrattandes och sjungandes i bilen, alldeles för lite sömn och för mycket drinkar, många filmkvällar med bästis och mycket glassätande med tjejerna. Sen på sensommaren blev det flera resor, uppåt och neråt i landet, och utomlands. Det var nog mitt livs mest händelsefulla år hittills! 
HUR ska jag överleva nästa sommar utan Amandooo? Vem ska jag sjunga med i bilen? Eller skratta med på jobbet? (OM jag får något jobb.. hoppashoppas!!!) Och vem ska jag få med på mina dumma ideer? AMANDA kooooooom hem vi börjar om iiiiiigen, vi glömmer allt... i Japan är det så kaaaaallt!!! Hahaha♥

I'll be there in a heartbeat

Someday, I will find my way back to where you are.
Puss

lite knasig, ohja

Men OKEJ! Jag är så töntig och blödig nu för tiden och bara skriver på en massa om hur mycket jag gillar folk och blablabla! Men jag ska faktiskt vara borta får "det verkliga" livet i ett halv år (med det menas, sms-, fb-, insta-, bloggar- och internet- uppkoppling 24/7) och då får man faktiskt vara blödig. Så det så!

Iallafall. Jag har ju även insett hur mycket jag kommer sakna mina två nördar. En bombar jag ju på fb hela tiden, eftersom hon övergett sverige.. och den andra bombar jag med sms, samtal, på fb och även tvingar henne att bjuda mig på te hemma hos henne.. typ jämt! (eller jag går dit och fixar mitt egna te och sen sitter jag å babblar.. hahaha♥) Iallafall. Mina beeesties sen 10år tillbaka.

Anyway, det är svårt att förstå hur jag ska klara av att uppleva så många nya saker utan att kunna prata med dom om det. Visst, jag kommer kunna använda internet ibland. Men att prata med dom nån gång i månaden är en stor skillnad jämfört med flera gånger dagligen. Aja, det jag vill komma till är väl att jag inte riktigt förstått hur bra jag har det förens nu och det är lite synd att man inte riktigt tänkt på att uppskatta det mer tidigare. (Eller det har jag ju alltid gjort, men man tänker liksom inte jämt på hur bra det är att alltid kunna ha kontakt så ofta..)


MEN jag har världens finaste vänner och jag vet att ni kommer vara tvungna att stå ut med mig sjukt många år till.. så ta det här halvåret som en välförtjänt "johanna-paus". PUSS ♥

voff

Alltså. Mitt liv♥ Utan den här hunden hade jag nog inte varit den jag är idag. Det är helt sjukt hur en hund kan bidra med så mycket kärlek. Och dreggel. Men ändå. Visst var han söt som valp? Dock var han dum i huvudet då och bet sönder mina armar, men sen insåg han att jag var coolare än honom (kolla byxorna liksom.. nitar redan då) och då blev han en mysig mes.. sen dessa har vi varit bästisar♥

my love

Inatt har jag finsällskap i sängen... synd bara att han fiser för jävla mycket och att de stinker som ett pappersverk typ. Men han är söt iallafall och de väger ju upp allt♥ Min fina gubbe som fyllde tio år förr inte så länge sen. 15/9-2003 är min bebbooo född ♥
 

kärlek!

Jag, min pappa och mina fina bröder♥

THEA ♥

Åhh de här var ju en underbar tid! Typ anledningen till varför jag fick bli gudmor till denna gullunge var ju för att hon trivdes så bra på min mage att hon jämt somnade där så fort hon fick chansen, haha ♥ Det var den perioden jag mådde piss och inte sov ett dugg, så dom studerna var helt fantastiska för mig, och jag minns att en gång sov hon på min mage i hela fem timmar!! Haha åååh älskade Thea ♥

Wiggo

Världens finaste lilla Wiggo, så extremt saknad. Hade jag fått bestämma så skulle jag vara asrik, bo i ett mega stort hus och kräva alla nära å kära å bo hos mig, haha. De hade vart något. Drömma bör man annars dör man ;* Anyway, nu blir det filmkväll. Imorgon blir det storstädning innan jag får finbesök. Puss

minisis

Åh va jag har saknade människor här och var i världens känns det som. Alla bor så långt bor från mig, och snart är det tvärtom. Anyway, en väldigt saknar tjej kommer ner på besök på torsdag och det kommer bli gryyyymt! Några charmiga bilder, ca 3år gamla.
 

Min bejbis ♥

Iförrgår va som sagt min mor och jag till stan, Chip fick halsmandlarna bort opererade och min mamma och veterinären skämde upp mig genom att säga att de kunde gå dåligt/att man kände på sig att något skulle hända. Allt gick som tur var bra och nu har vi en sur och uttråkad hund här hemma, som äter uppblött mat och inte får rulla sig i snön, eller vara lös överhuvudtaget. 

Men en sak som oroar mig, ger mig en klump i magen. När vi hämtat bebis efter op. så va han rätt groggy så de tog ett tag att få upp honom i bilen, under tiden kommer en dam ut från sjukhuset, med en liten låda i händerna och gråtandes. Hon har alltså avlivat sitt djur. Och jag som har hund förstår hur extremt jobbig den dagen man mister sitt husdjur måste vara. För det är inte "bara" en hund/katt/råtta/fågel osv, de är en familjemedlem som har varit perfekt genom allt. 

Bläää. Min bejbis fyller tio år i höst. Nästan så att jag vill stanna kvar hemma bara för att inte missa hans sista år. Min kärlek♥

Gavin Degraw

 
Min nya förälskelse♥

skriver ord som mord i handen

 
På fejjan skrev dom en håkan melodi och jag blev så himla nostalgisk! Min första riktiga konsert va håkan, och den var så galet jävla bra. Bästa jag varit på och jag längtar tillbaka till september 2009 ikväll! Nu ska jag städa och vilken tur att Håkans skiva "samlade singlar" är min städskiva :)
Helst hade jag velat gå ut och dansa ikväll, för de känns som en evighet sen (trots att det var förra helgen jag drack senast..) men jag laddar upp inför nästa helg istället, då blir de till att fira Evamy i gävle, göööött! 

Pusss

“You only live once, but if you do it right, once is enough”

 
 
 
 

Så jävla charmiga! Saknar som fan ååååh, världens bästa Sannaa ♥

You broke me


Let me hold you for the last time
It's the last chance to feel again
But you broke me, now I can't feel anything
When I love you and so untrue
I can't even convince myself
When I'm speaking it's the voice of someone else
Oh, it tears me up
I tried to hold on but it hurts too much
I tried to forgive but it's not enough
To make it all okay
You can't play our broken strings
You can't feel anything
That your heart don't want to feel
I can't tell you something that ain't real
Oh, the truth hurts and lies worse
How can I give anymore
When I love you a little less than before?
Oh, what are we doing?
We are turning into dust
Playing house in the ruins of us
Running back through the fire
When there's nothing left to say
It's like chasing the very last train
When it's too late, too late


Oh, the truth hurts and lies worse

 


hjärtis

Jag och min gullbulle (som btw tycker att de är ett fult "smeknamn", say whaaaat? Tycker de är helt perfekt och sitter sjukt bra på tungan gör de med). Iallafall, for ju upp till Lule i bil med en privat chaufför vid namn Amanda för exakt en vecka sen. Nu är vi hemma igen och jag saknar redan alla där uppe sjukligt mycket. Ni ska få se bilder när jag känner mig pepp på att leka i ps, vilket jag inte gör nu (har ju serier att kolla ikapp) så ni får nöja er med dessa fina bilder som vi tog med facebook gilla-tummen i stadsparken en sen kväll. Puss så länge snuttisar♥

jul jul jul jul jul e kul


Tidigare inlägg
RSS 2.0