Den här meningen ↑ får jag höra säkert ett hundratals gånger/dag. Idag har jag så blandade känslor. Känner mig som jordens lyckligaste för att jag har fått chans att träffa dessa underbara ungar, men sen känner jag mig otillräklig och jätte ledsen när jag tänker på att dom här inte har någon mamma&pappa. Föräldrarna är antingen döda, eller så vill dom inte ha sina barn. Och jag kan verkligen inte förstå hur någon inte skulle vilja ha dessa underbaringar. Jag förstår att det inte bara är pågrund att dom inte vill ha dom, ibland kan dom inte ha kvar dom pågrund av fattighet osv, men detta är för mig helt overkligt. Jätte svårt att få in i huvudet. 
Idag har jag varit i Ghana i 18dagar, ca en vecka har jag varit här i Tarkwa och skulle jag vara tvungen att åka hem imorgon skulle jag gråta ihjäl mig efter barnen. Hur ska det bli när jag åker hem om 150 dagar? Mitt hjärta kommer gå i tusen bitar. Ååååååh, jag vill göra så mycket mer för dom. Här är min finaste Harry: