Stiftelsen

Jag har börjat förstå deras charm. Efter att ha hört Alva sitta och sjunga med i deras låtar så har jag blivit fast. Det känns som om alla låtar på ett eller annat sätt passar in i mitt liv och de känns lite läskigt haha! 

"Jag kan inte tro du är min, varför är du kvar här.
Inte fan kan du älska mig, jag är ju en börda.
Hitta någon annan." 
    Känns som om jag har hört detta citatet flera gånger om i mitt liv och det är först nu som jag inser egentligen vad jag är värd och inte och faktiskt börjar klara mig själv. Det är nog inte så farligt och vara ensam ett tag och jag trivs ju faktiskt rätt bra ensam i min stora säng, haha så det löser sig nog. 
 
Kan det någonsin bli dåligt när man får vara med så här fina människor?♥
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0