Hetsig dag! Fyfan, först blev de till att packa.. eftersom att jag gjorde allt annat utan de igår. Typiskt. Och sen uppsala, hämta nycklar, bära upp tuuunga väskor. Fattar inte att jag äger så mycket saker, och då fanns mer än hälften kvar i lägenheten.
Sen så åkte vi ut till ÖB och handla tvål osv, sen jysk för handdukar och lakan, sen max för att vi ville bli fetare och sen letade vi efter Alex gymnasium. När vi väl hittade det, efter typ femtio fel svängar så tog han och jag cykeln och försökte hitta smartaste vägen till elevhemmet.
Och jag säger bara, fyfan va glad jag är att jag inte går på john bauer (stavning?) för jag hade aldrig tagit mig upp för slottsbacken på cykel. Sen blev de till att fylla på kyl och frys.
Och jag får dåligt samvete över att mamma måste betala så mycket, men något måste hon väl ha för att hon födde oss till denna hemska värld? haha ;) tack igen♥
Jag tycker det var så hemskt att lämna kvar lillen i uppsala, jag minns vilket helvete jag tyckte att det var.. Helt ensam i en ny stad, kände ingen och bodde i ett rum som inte var ens eget, än. Så fyfan, jag önskar att jag också börjat skolan imorron så kunde vi haft filmkväll ikväll. Meen jag orkar inte stanna kvar där när jag inte behöver, så mycke tycker jag inte om stället.
Och jag måste berätta en sak! Jag satt kvar i bilen medans mamma å alex var och lämna några saker, tror ni inte att mamma glömt lägga i bromsen så bilen börjar RULLA! jag får panik för de stod en bil framför, å jag hitta inte bromsen haha så jag drar i ratten och kör in i trottoaren, och då stanna bilen som tur va. Men fyfan va rädd jag blev haha, satt å skaka efteråt!

Och jag fattar inte hur du tror att vi någonsin kommer kunna lösa det här genom att inte prata om det? Jag har en miljon saker att säga, jag känner på tusen olika sätt och så fort jag öppnar munnen är jag jobbig? Jag skiter it, jag lever mitt liv nu.. du bestämmer om du vill vara i det. Håll mig hårt eller släpp mig. Jag är ingen man tar förgivet.
Förlåt♥
Hur ska jag kunna bo i ett rum som bara skriker EMIL&JOHANNA, hur ska jag kunna bo där ensam?

                   
Det här blev jätte långt och jag beundrar er om ni orkade läsa allt, men jag behövde skriva av mig lite. Pusspåskinkan! ;)