29/6-2014

Här händer det mycket, eller inte. Men hur kul är det då egentligen att läsa om att jag har jobbat varje dag? Men vilken lyx det är att jobba dagtid, 7-16. Jag hinner ju göra saker efter jobbet, inte som när jag jobbar tre-skift... då är det jobba äta och sova som gäller. Och att vara ledig varje helg, gud så skönt. Så jag har varit på några roliga fester den senaste tiden, internetshoppat lite, skypat massor med mina fina som dissat sverige och drömt om paris, 26dagar kvar. 

Imorse började jag tänka lite, eller det här har snurrat i min skalle några veckor nu.. men det är lite jobbigt att skriva om det, så tyck inte att jag är hemskt egoistisk människa nu för jag kommer skriva det iallafall. När jag åkte till Ghana jobbade jag ju hela sommaren just för att ha råd att åka iväg så länge, det var ju inte billigt. På plats hjälpte jag till så mycket det bara gick. Men nu börjar jag liksom bli less. Barnen och John ringer titt som tätt, och dom saknar inte mig... dom saknar pengarna. Vilket är förståeligt men det är lite tråkigt att dom bara ringer för att be om pengar. Jag hade hoppats att dom förstod att jag faktiskt inte är så rik, att jag kämpade för att få ihop pengar bara för att kunna hjälpa dom från första början. Jag saknar dom, men just nu tror jag att jag måste släppa det där. Det var en bra upplevelse, och jag har hjälpt till mycket. Nu tycker jag att jag borde få vara lite egoistisk?! Jag vill resa, skaffa körkort och flytta. Jag måste spara pengar till mig själv nu och sen när jag blir rik om några år kan jag hjälpa andra igen ju.. eller? PUSS

Jag tycker verkligen inte du är egoistisk. Jag menar du har ju redan gjort så mycket mer än vad de flesta andra har. Har hört fler som har haft liknande upplevelser.

Jag kan inte låta bli att undra, kände du dig pressad på plats att du skulle skänka pengar och saker? Satt och funderade på det häromdagen. Precis som du lär jag få jobba en hel del för att ha råd att åka och jag vet inte hur stora möjligheter jag har att samla in massor av pengar att skänka när jag väl har kommit ned. En del ska jag väl kunna få ihop, men inte vrålmycket.

Tack snälla för ditt utförliga svar :)

Det är på ett sätt befriande med din uppriktighet, jag uppskattar det verkligen. Jag tror det du skriver om är ganska tabu kan jag tänka mig. Att vilja resa, shoppa o leva gött, samtidigt att göra en fantastisk insats för andra i ett fattigare land, precis som du gjorde i Ghana. Men jag tycker det är helt okej alltså, det måste vara okej med dessa kontraster i ens liv. Det ena utesluter inte det andra, ellerhur? För att man vill leva gott så betyder det ju inte att man är en hjärtlös själ, eller om man ägnar sitt liv åt att att volontära så ska det inte innebära att man inte får unna sig en tusenkronorsväska. Spånar lite kanske, men do i make sense? :)

Det är himla synd det du skriver om, att de frågar efter pengar :/ det är ju inte poängen med volontärer o det späder nog också på bilden om "den rika vita". Jäkla kolonialism alltså. O du har ju slitt för att ens kunna vara där så länge också. O dessutom spräcker det ju också ambitionen om att de lokala (eller de på barnhemmet rättare sagt) inte ska bli volontärer. Att många volontärorganisationer skriver att många projekt är beroende av volontärers insatser, är inte det första jag tänker på den ekonomiska biten iaf..

Men apropå det du skriver om att vara egoistisk, jag tycker inte alls du är det. Egoistisk har sån negativ klang men jag tänker mer att man sätter sig själv i första hand i vissa läge, o så långe man inte sårar någon medvetet så är det ba till o köra :)

Blev en lång kommentar men ditt inlägg vart så bra o ärligt!

*inte ska bli beroende av volontärer