Vecka 23

I min mage ligger det just en liten tjej på ca 20cm. Hon blir bara starkare och starkare för varje dag som går, det märks på sparkarna och hennes rörelser i magen. Jag är så glad över att kunna jobba igen! Visserligen är jag fortfarande väldigt trött, jag spyr någon gång då och då fortfarande och jag kommer få dras med foglossningen... men jag klarar av att komma upp om dagarna nu till skillnad från i somras då jag spenderade större tiden i sängen/soffan. 
Mitt humör har varit hemskt den senaste veckan. Det kom alltså en hel hög med hormoner i vecka 22 först, och dom är väldigt svåra att hantera. Jag är trött, har ont och mår illa å då är det inte enkelt att känna sig stor och ivägen, att hantera när alla känslor kommer samtidigt för jag kämpar redan med allt annat just nu. Så den här veckan har jag gråtit, massor, å jag och M har bråkat... under en dag bråkade vi mer än vad vi har gjort på ett helt år. Jag kände mig mest oförstådd och irriterad och M förstod väl inte riktigt vad de var som hände. Båda satt och sa förlåt och pratade ut om allt som blivit knas, så vi är sams och det är ju så mycket enklare. Imorgon kommer han äntligen hem igen efter nästan en hel vecka på jobbet, ska bli så himla skönt att slippa vara ensam! Jag tror att det bästa när jag blir arg å ledsen skulle vara att få en lång kram och ett "de blir bra älskling" ♥

För ett år sen ungefär va jag och min mor i NewYork, jag hittade en klocka som jag vart kär i men pga av tidigare resor samma år och nytt jobb så ville inte köpa den då klockan var dyr. Såhär ser den ut:
Sen vi kom hem har jag letat efter denna klocka, i affärer och på internet... då jag inte kunde sluta tänka på den. Men den har inte gått att få tag på, förens nu. Nu sitter den på min arm! Jag velade när jag fick hem den och tänkte att jag borde spara pengarna. Men som jag har letat efter den här klockan och sagt att så fort jag hittar den så ska den bli min. Så jag behöll den... "jag kommer ju behöva något att klocka värkarna med sen..." hahaha så nu är den äntligen min♥ 
Nu har jag ätit lunch och ska vila ett tag innan jag ska äta, duscha och sova igen haha. Vi hörs, PUSS!

Elvira Andrea Ljungqvist

För en vecka sen ungefär var vi och gjorde rutinultraljudet. Vi fick se en frisk liten flicka som är beräknad att komma till oss den 23februari. Efteråt gick vi runt hela dagen med stora flin i ansiktet, det var så häftigt att få se henne och att få veta om det var en han eller hon. Nu kan vi prata om henne och inte den. Efter rul gick vi och shoppade lite bebiskläder och har även fått hem en spjälsäng. Nu när vi är i stortsett inboade i lägenheten så längtar jag tills januari när jag får börja pyssla fram med bebis alla saker också, tills vidare shoppar jag söta klänningar och planerar de större inköpen.
Jag har alltid älskat namnet Elvira, så när vi plussade så sa jag att om det blir en flicka vill jag väldigt gärna att hon ska heta just det. Mathias tyckte också om namnet så vi har under de månader vi inte visste könet bara diskuterat olika killnamn... Vi hittade några fina, men nu får vi spara dom till framtiden. Tjejnamn var så mycket enklare än killnamn! Andrea kom jag på när jag satt och jobbade en eftermiddag... smsade Mathias och sa att jag va kär, och han gillade också namnet. Så nu heter hon Elvira Andrea och får pappas efternamn♥
I helgen var Lotta på besök och hon tog varje chans hon fick till att mysa med magen. Första buffen hon fick kom dock som en chock och hon kollade väldigt förnärmat på mig... men sen vart hon van och reagerade inte ens på bråkiga bebisen :)
Jag längtar tills sparkarna blir lite hårdare och tills man ser hur hon rör på sig där inne. Fortfarande väldigt overkligt att det ligger en liten tjej i min mage. I november får vi se henne igen då vi ställer upp när sjukhuset ska öva på att göra 3d/4d ultraljud. Det längtar vi också till, ska bli kul att få se lite mer konturer även fast jag tycker att 3d-ultraljudsbilder kan se lite läskiga ut ibland haha. Men nu så, vi hörs mer sen. PUSS

7/10-2015

Hej! Jag har nu fått sjukskrivning 50% och jobbar 50% å ni anar inte hur kul det är att få vara tillbaka på jobbet. Att ha rutiner. Men min kropp är heeelt slut när jag kommer hem så halvdagar är det enda jag klarar av just nu, men det är bättre än inget. Jag minns när jag testade att jobba efter semestern, en och en halv dag hann jag med innan kroppen totalt gav upp, men då kämpade jag mig igenom en helg dag. Envis som jag kan vara ibland intalade jag mig själv att jag orkade och att jag visst mådde bra, men sen när Mathias mötte mig vid tågstationen och gav mig en kram så bara brast det och jag stod där med tårarna forsandes ner för kinderna och det kändes som om benen skulle ha vikt sig om inte han höll i mig. Min trygga punkt♥ Iallafall, jag vill inte riskera att börja må så igen och vill inte utsätta kroppen för den överansträngningen. Jag delar ju faktiskt med mig av min energi och näring till den lilla som ligger där inne, så det är inte så konstigt att jag inte klarar av lika mycket som vanligt.

Jag har en längre tid suktat efter julmust, gått in i affärerna och bara hoppats på att få köpa en julmust och gått ut besviken när dom inte haft det. Sån pass craving efter det att när vi ser en pall med julmust på coop så typ skuttade jag fram dit och gjorde nå glädje tjut, och sen går jag därifrån med flaskorna i handen och världens största å töntigaste leende på läpparna.
Men vi drack upp julmusten och jag ville såklart ha mer. Hade jag fått så skulle jag köpa hem alla julmustar som fanns på coop, men när vi stod där så tänkte jag att 4st kanske är lagom... så jag börjar packa ner de i påsen och Mathias fortsätter att blippa julmust efter julmust... det sluta med att jag fick packa ner 8st flaskor!!! Gissa hur nöjd jag såg ut när vi gick ut från affärn?!! 
Jag hade för tillfället kunnat överleva på julmust, satsumas och tomtegröt♥ Så galet gott. De roliga är att tomtegröt brukar jag inte gilla så värst mycket, jag måste få äta det på julaftonsmorron men sen är jag liksom nöjd tills julen därefter. Nu däremot kan jag äta det till frukost och middag om jag är ensam hemma haha.
 
En annan sak som har hänt; häromkvällen när M var iväg och jobbade så hade vi smsat och sagt godnatt. Jag läste lite bloggar och när jag skulle lägga ifrån mig telefonen så är det blött i sängen... Efter ett tag inser jag och då kände jag bara att jag måste berätta för Mathias direkt! Så jag ringer honom och när han svarar låter det som om han just hunnit somna och jag väckt honom... men jag bara skrek "DET RINNER!! DET RINNER!!!!! JAG LÄCKER!!!!" och han fattar ingenting, hahaha sen berättade jag även nyheten lite lugnare. Men snacka om att detta kom som en chock för mig, det är ju bara halvtid och jag går redan runt och läcker? Mest på nätterna dock, kan vakna upp i en liten pöl typ, men jag måste köpa något skydd att lägga i bhn redan nu. Hahahaha de här känns hel sjukt!

Och idag ska vi få se våran lilla bebis, den lilla som ligger i min mage och gör så att min kropp spökar. Så spännande♥

RSS 2.0